Om livets underbara..

Tillbaka till verkligheten, tre slag i huvudet och ett löfte om lov så återfann man sig i verkligheten.
Välkommen!

Det är lördag, den dagen på veckan som är människors favorit. Mycket nöjen, sällskap och ofta även kraven på sig att det ska hända saker. Vi gillar när det händer saker, men främst att ta det lugnt.
Idag en sån dag, den dagen som det inte behöver hända så mycket för att trivas.

Hanna befinner sig nere i Göteborg, den platsen på jorden som nog alltid solen skiner.
Avundsjukan finns där men det nog bra för henne att befinna sig där. Ta det lugnt!

Vi pratade om dialekter igår i skolan, vi skulle då ha en lek där man skulle gissa vilken dialekt som hörde hemma vart och så.
Leken var väldigt tråkigt utformad men det hör inte till saken.
Vi hade nog inte många rätt där inte, vissa svenska dialekter hörde man inte ens att de kom ifrån Sverige.
Som tillexempel nån norrlänskdialekt, jag säger bara lycka till att höra ett ord vad den mannen ville uttrycka sig om.
Mitt förslag: Inför ett teckenspråk som sträcker sig från norraste Sverige till sydligaste. Då försvinner problemet över att vara blyg och inte våga prata, kommunikationen ökar och man blir mer effektiv i händerna. Tänk vilken motion teckenspråk är egentligen!

Du får det bra ikväll syster, det känner jag på mig.
"Hoppas han har mer bakom pannbenet än Jenka & Bugg"

Första delen av en ny epok som kom att ändra allt.
Den dagen & den natten. Så många minuter, så många sekunder men ack så stor betydelse.
En vändpunkt som sitter i ryggmärgen, den som man aldrig glömmer. 
En sak som hände, en sak som aldrig mer får ske.

"Efter regn, kommer solsken"

På återseende / K®istin